Få, om någon, kan hoppas eller drömmer ens om att vara nästa Marx eller Rousseau. Men det behöver inte betyda att man inte vill göra skillnad. David Larsson Heidenblad ser en alternativ väg för den hu...

I sin nyöversättning av Thomas Nagels Jämlikhet och partiskhet möter Anders Hansson en politisk filosofi som rymmer både skepsis och hopp. Med utgångspunkt i Nagels resonemang reflekterar han över vår tids politiska utmaningar och över möjligheten till en ljusare politisk framtid.

I somras publicerade filosofijournalen Philosophy & Public Affairs en artikel helt författad av en AI. Ellen Svensson reflekterar kring frågor detta har väckt om målet med filosofisk forskning och var...

Immanuel Kant hör till de filosofer som förändrat filosofin i grunden, men också gett upphov till frågor som fortfarande är långt ifrån avgjorda. Juuso Rantanen tar sig an Kants tanke att kunskap uppstår genom föreningen av sinnlighet och förstånd, samt frågan om hur dessa två förmågor kan förenas.

Den 13 september försvarade Fredrik Österblom sin doktorsavhandling i teoretisk filosofi. Avhandlingen handlar om hur vi kan hantera och förbättra begrepp som är bristfälliga men samtidigt har en vikt...

Att gröna och biologiskt diversifierade städer är bra kan tyckas självklart. Men inte minst det givna drar till sig filosofens granskande blick. Här undersöker Anders Melin vilka värden urban biologisk mångfald egentligen kan sägas ha.

Den 27 februari 2026 försvarade Nicholas Lawrence sin doktorsavhandling i filosofi vid Södertörns högskola. Här ger han en överblick över sitt sätt att läsa filosofen Maimons självbiografi som ett utt...

Vissa saker är mer fundamentala än andra, metafysiskt talat. Men vad innebär det att säga det – att plocka ut något som mer metafysiskt fundamentalt än något annat? Åke Gafvelin presenterar här en teo...

Den tolfte november 2025 försvarade Alice Damirjian sin doktorsavhandling i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Här ger hon en sammanfattning av sitt arbete om språklig flertydighet och sla...

Filosofin är den enda disciplinen som disciplinerar sig själv. Så sett är frågan vad filosofer gör när de ställer filosofiska frågor, som Anton Emilsson undersöker, en synnerligen filosofisk fråga.

Människan har alltid drömt om att undkomma döden. Men är det verkligen önskvärt att aldrig dö? Andrea Asker utforskar frågan.

Hur används filosofiska inslag i etnologisk forskning? Och vad kan filosofer lära sig av etnologer?

Hanna Kinnunen recenserar Anders Burmans gestaltning av en av 1900-talets mest betydelsefulla tänkare, Hannah Arendt.

Nyttan kanske är stor, men vad går vi miste om när användandet av AI blir mer och mer utbrett? Och varför har AI-användade denna effekt på våra liv? Sven Nyholm diskuterar här detta betydelsefulla tem...

Genom historien har filosofin knoppat av sig den ena akademiska disciplinen efter den andra. Ett av de senaste ämnena är kognitionsvetenskap. Peter Gärdenfors diskuterar här hur separationen från filo...

Christian Munthe brukar förklara för de som frågar om hans filosofiska verksamhet att han jobbar mycket tvärvetenskapligt. Men vad innebär det? Och på vilka sätt kan filosofin användas tvärvetenskapli...

Vad är religions roll i dagens demokratiska samhällen? Vad bör den vara? Bruno Hamnell recenserar Joel Halldorfs nyutkomna försvar för "det heligas" betydelse för politiken.

Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. I en replik till Anders Burman presenterar Anders Bartonek här en mer kritisk tolkning av Habermas inflytande.

Den fjärde oktober 2025 försvarade Jiwon Kim sin avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger hon en sammanfattning och introduktion till varför moralisk rådgivning är så intressant.

En gyllene nyckel som låser upp många nya vägar framåt. Så beskriver Karl Bergman det filosofiska system som filosofen Ruth Millikans tänkande utgör.

Vad är egentligen filosofins uppgift, till skillnad från sociologins, politikens eller aktivismens uppgift? Ellen Davidsson visar hur frågan allt mer ställs på sin spets inom socialontologi.

Svenska etablerade partier har länge försökt vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna bland annat genom att härma deras retorik. Svensk filosofis Jesper Olsson menar att strategin är kontraprod...

Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. Anders Burman skriver här om Habermas sju decennier långa karriär och förlusten av den sista tänkaren i stor stil.

Frits Gåvertsson skriver om moralfilosofins relation till idéer om det goda livet och skiftet från frågan 'hur bör jag leva?' till 'vad bör jag göra i en given situation?'.

Vad är den akademiska frihetens begränsningar? David Brax tittar närmare på den senaste kontroversen gällande en filosofs anspråk på akademisk frihet.

Hundvisslepolitiken har gjort entré. Svenska politiker använder i dag särskilda uttryck – så kallade "hundvisslor” – som bär på dolda budskap avsedda att forma väljarnas attityder och påverka deras be...

Dumpen har väckt starka reaktioner i Sverige, och dess ansvarige utgivare dömdes nyligen för grovt förtal. Men bortom de juridiska och etiska striderna väcker Dumpen också frågan om varför människor g...

Hur kan politiker påverka oss utan att säga det de menar? Och hur smyger sig falska antaganden in i det vi tar för sant? Jesper Olsson recenserar Anna W. Gustafssons Vad gör språket i politiken? – en ...

Vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle. När politisk kommunikation blir allt kortare och mer tillspetsad får underförstådda påståenden större kraft, vilket förstärker bekräftelsebias och polarisering. ...

Vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle. När politisk kommunikation blir allt kortare och mer tillspetsad får underförstådda påståenden större kraft, vilket förstärker bekräftelsebias och polarisering. ...

När trakasserier och hot ökar anpassar vi våra ord eller väljer att tiga helt. Fortsätter denna trend riskerar också demokratin att urholkas, menar Oscar Björkenfeldt, postdoktor vid Göteborgs univers...

Filosofisk podcast firar femårsdag med ett avsnitt om ett av filosofihistoriens största problem: kropp-själ-problemet.

Umeå universitet utlyser en doktorandanställning i filosofi (alla inriktningar). Ansökan är öppen för alla som har minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå i filosofi – praktisk filosofi eller teoreti...

När går politisk kommunikation över i propaganda? Peter Pagin, professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, undersöker gränsen mellan berättigad opinionsbildning och politisk ma...

Kommer hotet mot universiteten idag främst från totalitära krafter – eller är hotet mer djupgående, mer internt? David Brax diskuterar Peter Flemings tes i Dark Academia, ett centralt verk för kritisk...

Vad vår planet tål sätter gränser för vad vi människor får göra. Planetär etik erbjuder ett etiskt ramverk där jorden, snarare än människan, står i centrum för moraliska överväganden.

Hur förhåller sig logiken, filosofins mest abstrakta underavdelning, till etiken samhällsvetenskaperna? Olli Lagerspetz presenterar här Peter Winch tankesätt på logiken, etiken och samhällsfilosofin s...

Den 12 september 2025 försvarade Melina Tsapos sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här sammanfattar hon dess innehåll, ansats och syfte.

Är rikedom och snygghet nyckeln till lycka? Pauliina Remes visar att antika filosofer kan lära oss hur vi omdirigerar våra begär till något mer genuint gott.

Den moderna vetenskapen närmar sig möjligheten att skapa barn helt syntetiskt, utan biologiskt tillskott från verkliga människor. Vad betyder det för mänskligheten? Vilka etiska frågor väcker tekniken...

Både idéhistoriker och filosofihistoriker ägnar sig åt historiska filosofiska tankar. Men de gör det på olika sätt, och med olika syften. Här diskuterar Victoria Fareld vad som skiljer ämnena åt.

Vad händer med vår kreativitet när generativ AI producerar texter, bilder och musik på några sekunder? AI-forskaren Oliver Li reflekterar över mänsklig kreativitet som relationer, processer och mening...

Figurer i den antika litteraturen uppträder ofta som hänsynslösa mördare – utan att deras beteende fördöms eller ens kommenteras av berättaren. Varför väcker vissa moraliska överträdelser i fiktionen ...

Krönika från Svensk filosofis nyhetsbrev den 19 juni 2025.

Om flera personer får rösta om ett faktapåstående, och var och en gör sin egen bedömning, så ökar chansen att gruppen som helhet har rätt ju fler som röstar. Men tänk om personerna i gruppen har förut...

Den akademiska friheten fortsätter att undermineras på förbluffande sätt. Olle Risberg kommenterar det senaste exemplet på Trumps attack mot universitetet som institution.

Finns det idéer som är farliga i sig själva? Aaron Goldman förklarar idén bakom internetvärldens ökända tankeexperiment "Rokos Basilisk" och visar att liknande tankegångar finns i äldre filosofiska te...

Pornografiska deepfakes – hyperrealistiska AI-genererade videor eller bilder, ofta med kvinnor som offer – är djupt oetiska. Men att förklara exakt vad som gör dem moraliskt fel är både komplext och k...

Rebecca Schlottau benar ut Adornos begrepp om bannet – hur det förtrollar, förbinder och utesluter – och frågar om det finns någon väg ut ur dess totalitära system.

Finns det någon poäng med att läsa filosofi på ett litet skandinaviskt språk när så mycket av facklitteraturen ges ut på engelska? Lars Mogensen, frilansjournalist och mångårig programledare för Filos...