iiinova — where your digital self keeps evolving

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 19/07/2025

(Bakvänt b=sänk en kvartston, bakvänt+vanligt=sänk tre kvartstoner, kors med ett vertikalt streck=höj en kvartston, kors med tre vertikala streck=höj tre kvartstoner)

Goulds förtecken med pilar för kvartstoner

Stein-Zimmermanns förtecken för kvartstoner

120

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 19/07/2025

I f-klav kan du skriva två oktaver under ettstrukna c, med bara två hjälplinjer under notsystemet. I mer avancerade pianonoter är det inte ovanligt att exempelvis byta till g-klav i det undre notsystemet, om båda händerna ska spela i ettstrukna oktaven och uppåt.

120

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 19/07/2025

tonen en hjälplinje under notststemet, i f-klav är ettstrukna c tonen en hjälplinje över notsystemet. I g-klav kan du därför skriva två oktaver upp från ettstrukna c, och bara behöva två hjälplinjer ovanför notsystemet.

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 19/07/2025

I de fallen handlar det nästan alltid om att se till att så mycket som möjligt av instrumentets omfång hamnar inom notsystemets ordinarie fem linjer, eftersom det är jobbigt att läsa noter med många hjälplinjer. Här är ett exempel för bas, som klingar en oktav lägre än det skrivs.

Basens lösa trängar, noterade först oktavtransponerande, sedan klingande

120

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 19/07/2025

Alla har någon pinsam musikteorifråga de aldrig vågat ställa. Nu har du chansen att få den besvarad! Inga förkunskapskrav, vi börjar på din nivå. Det finns inga dumma frågor, bara dåliga kläder!

Einstein skriver E=Fess på svarta tavlan

92011

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/06/2025

Honorable mention to my wife, who sent me this

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 04/06/2025

Kollade i västtrafiks reseplanerare. Första bilden är busspendel från Borås till korsvägen, andra bilden är från min närmsta hållplats till korsvägen. Jag bor ganska centralt i Göteborg. Du skulle behöva kliva på bussen 12 minuter tidigare än jag

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 18/05/2025

The left hates saxophones, telephones, xylophones, and any speaker of any language.

Two bluesky posts
Post 1: ”what is a fascist?”
The reply: ”anything the left doesn’t like. The terms racist, and whatever ’phone’ also applies”

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 28/04/2025

”det svenska frisinnets organisatoriska kollaps”. Träffande beskrivning av Pehrsons politiska eftermäle.

040

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 18/04/2025

Återigen förbereds förhållningen med en konsonant samklang (e-g) på obetonad taktdel (fyran), en stämma inför en dissonans (ass-g) på betonad taktdel (ettan), som upplöses till konsonans genom att den kvarhållna tonen (g) faller stegvis (till f) på obetonad taktdel (tvåan). Här uppmärkt med 1, 2, 3

Samma takter ur Stabat mater, med två förhållningar uppmärkta

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 18/04/2025

Här kan du se dessa tre steg uppmärkta i notbilden. Den första av stämmorna att komma in (det nedre av notsystemen med text) börjar på tonen f. På tredje taktslaget kommer den andra stämman (notsystemet ovanför) in på tonen g. Tonerna bildar en stor sekund, ett dissonant intervall.

Tajt 10-13 i Pergolesis Stabat mater, med förhållning uppmärkt

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 20/03/2025

Nästan som att plocka ut satsdelar, tänker jag

Dominantrelationer med mellanliggande två-femmor, ii-ackord eller tritonussubstitut

Exempel på ersättningsdominantens relaterade ii-ackord, för V7-ackordets tritonussubstitut och för div mellandominanter

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 11/03/2025

Jag tycker det är lite trevligt att sitta och hitta på sådana här exempel till föreläsningen om harmonilära nästa vecka.

Exempel på en mellankadens till subdominanten analyserad med funktionsanalys

Exempel på att ersättningsdominantens relaterade 2-ackord inte behöver ges någon egen stegsymbol i stegananys, utan bara behöver kopplas till ersättningsdominanten med en klammer

Exempel på mellandominanter analyserade med steg- och funktionsanlys, och hur båda analyssätten säger att vi tillfälligt byter tonart

000

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 27/02/2025

Från läroplansutredningens förslag (s. 154). Man vill alltså reglera i förordning vad som är undervisningmetod baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Avslöjar en total oförståelse för att vad vi har evidens för, och vad den beprövade erfarenheten leder oss till, är rörliga måltavlor

Cutat från läroplansutredningen ”det ska finnas riktlinjer för undervisningens genomförande i läroplanens inledande delar och undervisningsstrategier i kursplanerna. Dessa ska utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

132

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 27/02/2025

Intressant formulering i läroplansutredningen (s. 566), angående att undervisning ska bedrivas på vetenskaplig grund. Utr. säger i princip att eftersom samhället inte ger lärare tid att leva upp till detta krav så är det bättre att politiker reglerar vilka undervisningsformer lärarna ska använda.

221

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 23/02/2025

Nej, jag vägrar anmäla mina studenter och kollegor för ”bristande vandel”. Jag hoppas att mina kollegor bland både undervisande och administrativ personal vägrar, jag hoppas att mitt fackförbund vägrar, och jag hoppas att universitetsledningen stöttar oss som vägrar.

Skärmavbild, text: det står också: ”med anledning av våra förslag kommer även uppgifter om utlänningars vandel (levnadssätt) i större utsträckning vara intressanta för migrationsverket ”

030

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 05/01/2025

Post an image you saved because it made you laugh

Picture from Garfield of Jon taking something out of the oven talking nonsense

000

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/12/2024

Detta blir tydligast när utr. ska motivera sina nya formuleringar i examensmålen. Där förs en diskussion kring valet av ”inlärning” snarare än ”lärande”, där det förra är att föredra eftersom det återspeglar kogvets fokus på ”processer i människans hjärna” (s. 345)

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/12/2024

Längre ned på samma sida skriver de såhär. Kognitionsvetenskapen handlar om individens lärande med utgångspunkt i hur hjärnan fungerar, dvs lärandets biologiska förutsättningar.

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/12/2024

Kogvet beskrivs som ett ”grundläggande kunskapsområde om hur lärande sker och omfattar kunskaper om hur hjärnan fungerar och dess centrala funktioner.” (s. 330), vad menas med det?

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/12/2024

Ett annat exempel är avsnittet ”Kognitiv utveckling och hjärnans tillväxt” (s. 330 ff). Här görs inledningsvis påståenden om vikten av att lärare förstår vissa aspekter av hjärnans uppbyggnad, var vissa funktioner är lokaliserade, och hjärnans utveckling (s. 330-331)

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/12/2024

Jag stör mig på hur utr. skriver om hjärnan. Bland de styrkor utr. verkar se hos kogvet är att den handlar om hjärnans funktioner, arkitektur, utveckling och tillväxt. Här är ett karaktäristiskt citat från s. 327:

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/12/2024

Till att börja med vill jag säga att jag tycker det är en bra idé att få in mer av (en hel del av det som utr. menar med) kognitionsvetenskap i lärarutbildning. Jag tycker området är väldigt intressant och gillar att undervisa om det (och särskilt kanske musikkognition)

En trave med några av mina böcker som tangerar musikkognition

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 03/12/2024

Det är alltså formuleringar i stil med den här jag tycker är problematiska. Det blir som om kognitionsvetenskapen vore teorilös.

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 03/12/2024

Kognitionsvetenskapen positioneras som icke-teoretisk i utredningen. Till skillnad från lärandeteorier handlar tydligen kognitionsvetenskap om hur man ska undervisa.

210

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 27/11/2024

Upphovsmannen Biggs uttrycker kärnan i modellen som i klippet här (s. 8 härifrån www.tru.ca/__shared/ass... )

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 22/11/2024

I takt 17 finns ett annat exempel, där melodin ligger på kvarten över D-ackordet. Melodin rör sig visserligen stegvis därifrån i ackordskiftet, men till en annan ackordfrämmande ton över Em-ackordet. Denna ton är dessutom slutet på hela frasen.

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 22/11/2024

Dua Lipas ”Don’t Start Now” är ett intressant exempel. Här är precis i början. Jag har märkt ut de ackordfrämmande tonernas grundintervall från ackordets grundton.

Sex första takterna av don’t start now noterade

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 29/09/2024

Det fick jag äta upp snabbt. Det verkar bygga på ett konferenspaper från 2018, men kan inte se att studien sedan publicerats i någon vetenskaplig tidskrift. Det finns en metodbeskrivning i deras extended abstract, där den här formuleringen gör mig lite tveksam

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 10/07/2024

Jag misstänker att det är en anledning till att den ändå är såpass lättsjungen att melodins två första tyngdpunkter (de punkterade fjärdedelarna i takt 2 och 4) ligger på samma ton. Nästa tyngdpunkt (punkterade fjärdedelen i takt 6) ligger bara ett halvtonssteg över.

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 11/06/2024

Hos vem kommer Länsförsäkringar orsaka eld- och vattenskador för att skydda mitt hem?

140

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/06/2024

Dotterns mammas kille pysslade ihop den här

021

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 06/06/2024

Idag är en bra dag för att prata med dina nära och kära om varför”Du gamla, du fria” är en så tråkig sång. Kika på notbilden. Notera var höjd- och lågpunkterna är. Den högsta tonen är d, som kommer i takt 7 och 9 (på ”äng-” i ”ängder”), den lägsta tonen är e, som kommer i takt 4, 6 och 8.

Noter på ”Du gamla du fria” från ”Sånger för folkskolan utg. på föranstaltande av Stockholms folkskoledirektion”

174

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 21/05/2024

Du kanske redan testat att byta ut I mot vi (att skalsteget skrivs med små bokstäver innebär att det är ett mollackord) och IV mot ii för att skapa lite mer intressanta ackordföljder. Här har jag bytt ut I mot vi i takt 9, 13 och halva takt 5. Jag har bytt ut IV mot ii i takt 6 och 10

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 21/05/2024

Okej, så här är en enkel harmonisering av Idas sommarvisa i C-dur som bara använder ackorden på skalsteg I (C), IV (F) och V (G). Det funkar men är ganska tråkigt.

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 20/05/2024

Jag tänker framför allt på notläsning och -skrivning. Så om du inte redan är säker på notläsning, börja med att öva dig på att: (1) läsa enkla (mkt enkla) tonföljder och rytmer med rösten. Appen ”Ella sightsinging & reading” är en av de bättre för detta, om du har ngn ios-pryl.>>>

110

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 16/05/2024

Så vitt jag kan se finns ingen ordentlig information i rapporten om varför de här forskarna bytt forskningsämne, det närmsta vi kommer är en fråga till de som upplevt att deras egen AF någon gång hotats, om huruvida hotet kommit från inom lärosätet (16%), utanför (35%)eller bådadera (49%).

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 16/05/2024

Notera hur utbildningsministern går från att prata om att det är ”tystnadskultur” och ”lågt i tak” till den här ”var åttonde”-siffran. Ger definitivt intrycket att dessa forskare bytt forskningsinriktning på grund av dessa faktorer (han gjorde nästan exakt likadant i studio ett igår). Men är det så?

210

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 16/04/2024

Begreppen jag tagit upp här finns förresten alla representerade i den här volymen, som knappast kan klassas som fluffig flumpedagogik

Boken How learning happens av Kirschner & Hendrick

200

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 16/03/2024

En oansenlig liten paradox i dagens läsning

031

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 15/11/2023

Tror att någon på Chalmers kommunikationsavdelning borde ha pratat med någon på Chalmers it-avdelning igår

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 01/11/2023

Liksom i Bullshit Jobs – a Theory är Graeber inte rädd för att dra starka slutsatser. Här föreslår han ”the iron law of liberalism” som en generell sociologisk lag. Den säger att alla marknadsreformer och avregleringar kommer ha effekten att öka mängden regleringar, kontroller och byråkrati (typ).

100

Niklas Rudbäck @nrudback.bsky.social · 31/10/2023

Tycker det inte talas tillräckligt om att Wold tror att det var Judith Butler som hittade på att kön är en social konstruktion på 90-talet

130