När universitet och forskningsresurser koncentreras till storstadsregioner får många industriregioner svårare att möta omställningens krav, skriver debattörer från Jönköpings län.

KOLUMNEN: Forskning och fakta dominerar Almedalsveckan i Visby. Men när forskare blir politikens tjänare riskerar…

Studiemedlen är värdebeständiga i och med att de är indexerade i förhållande till kostnaderna i samhället. Men hur står sig studiemedlen i förhållande till andra inkomster och ersättningar? I den här ...

Liberalerna går till val på mer lärarledd undervisning på universitetet. Vilket också betyder: Minskat antal platser inom den högre utbildningen.

DEBATT. Pandemin lärde oss något viktigt; när en kris kommer är det för sent att börja utveckla relevant kunskap för att hantera den. Vi måste konsekvent bygga

Regeringen vill se fler svenska tjänstemän i EU. Handelshögskolans utbildning kostar överlägset mest. "Alla lärosäten har fått så mycket som de själva efterfrågat", kommenterar högskoleminister Lotta ...

Genom konkreta åtgärder ska Helsingborg stärka sin position som kunskapsstad. Det skriver företrädare för Helsingborgs…

DEBATT. Tyngdpunkten i svensk forsknings- och innovations­politik måste gå från att finansiera mer tillfälliga projekt till att bygga upp en långsiktig kapacitet. Staten behöver göra mer tydliga prior...

För att få en tydligare bild av hur artificiell intelligens (AI) påverkar arbetsmarknaden för högskoleutbildade aviserade regeringen i vårändring

I forsknings- och innovationspropositionen aviserade regeringen en satsning på praktiknära forskarskolor för sjuksköterskor och specialist

Vetenskaplig publicering kostade lärosätena 792 miljoner kronor förra året. Det är en ökning med 45 miljoner kronor jämfört med 2024, visar Kungliga bibliotekets statistik.

Forskarstuderande från andra nationer är mer stressade än svenska doktorander och upplever oftare diskriminering och trakasserier. Nu måste lärosätena ta problemet på allvar och skapa en trygg och ink...

Studenter på Uppsala universitet utbildar sig rakt in i en ekonomisk förlustaffär, skriver Emelie Rossheim med flera.

Regeringen investerar 56 miljoner kronor i nya masterprogram inom offentlig förvaltning med fokus på EU-karriärer

Dagens modell för hur forskningens indirekta kostnader ska fördelas är inte rättvis. Den slår systematiskt hårdare mot resurssvagare lärosäten och ämnesområden som inte har möjlighet att själva ta kos...

Forskning måste vara en integrerad del av hälso- och sjukvårdens kärnuppdrag – inte något som bedrivs vid sidan av när tid och resurser råkar finnas. Det skriver företrädare för Svenska Läkaresällskap...

Sverige riskerar att förlora vetenskaplig excellens när unga forskare fastnar i tillfälliga anställningar och osäker finansiering.

Sverige har ett växande behov av tekniskt utbildade, till exempel civilingenjörer. Regeringen ger nu fem högskolor och universitet i uppdrag att ta...

Skyddet av akademisk frihet är inte en fråga bara för politiker, universitet och högskolor, skriver Mia Rönnmar,…

Ja, den akademiska friheten behöver stärkas. Men riksdagspartierna har olika förslag på hur det kan ske – från ökad frihet för lärare till starkare grundlagsskydd. Här är svaren på vår andra fråga om ...

Höj basanslagen i en tredelad satsning, slopa produktivitetsavdraget och reformera Akademiska hus. Det är tre reformer Sveriges unga akademi vill se för att främja återväxten i universitetsvärlden. Po...

Tillsynsmyndigheterna har skärpt tonen mot lärosäten som inte lever upp till kraven i säkerhetsskyddslagen. Tre universitet och högskolor har fått miljonbelopp i sanktionsavgifter, och fler lärosäten ...

Det var i fredags som flera LiU-forskare riktade kritik mot användning av AI på universitetet. – Lite förvånad över kritiken, säger Karin Axelsson, prorektor på Linköpings universitet.

Centerpartiet säger sig vurma för akademisk frihet men vill samtidigt regera med Socialdemokraterna. Det går inte ihop. De tycks ha glömt bort hur det ser ut i

Närmare ett hundra forskare och lärare vid Linköpings universitet riktar nu skarp kritik mot universitetsledningen efter att personalen uppmanats att använda AI i sitt arbete.

819 miljoner kronor. Så mycket betalade svenska lärosäten förra året för att läsa och publicera vetenskap. Det innebär en ökning med 13 miljoner kronor eller 1,6 procent jämfört med 2024.

DEBATT: Kompetensbristen är en akut utmaning för industrin. Saknas rätt kompetens påverkas företagens verksamheter, konkurrenskraften och i förlängningen hela…

DEBATT. Om regeringen menar allvar med Sveriges nya strategi för Arktis måste den skyndsamt fatta beslut om en ny svensk forskningsisbrytare. Det skriver 59 forskare och professorer vid svenska lärosä...

DN Debatt replik. I grunden är vi överens, skriver Veronika Sundström, universitetsdirektör Karolinska institutet.

DN Debatt replik. Högskoleminister Lotta Edholm (L) försvarar nya regler för uppehållstillstånd för internationella studenter och forskare.

Klinisk erfarenhet kan vara värdefull för sjuksköterskor som börjar forska. Men en sen start på forskarkarriären gör det också svårare att etablera sig som självständig forskare. Därför bör vi uppmunt...

Externa medel står för en allt större del av lärosätenas forskningsbudgetar. Men vad händer när universitetssektorn späder ut den fria forskningen med utifrånstyrd forskning, undrar Per Lundin.

Varje nytt forskningsprojekt som på något sätt berör personuppgifter måste gå igenom en process i upp till åtta steg. Doris Lydahl, lektor vid Göteborgs universitet, beskriver hur hon i praktiken hind...

Vad händer när AI-bolagen börjar ta mer betalt? Det blir dyrt om alla anställda och studenter ska få tjänsterna av lärosätena, skriver Jonas Grafström, vice vd för Ratio och gästlektor vid LTU.

Universitetsläraren har frågat de åtta riksdagspartierna vad de vill åstadkomma inom forsknings- och utbildningspolitiken efter valet. Här ger de sina svar på de fem frågor som ställdes.

DEBATT. De senaste årens politiska utveckling i USA har visat att de institutioner vi tagit för givna som demokratins fundament snabbt kan undergrävas. En av Do

DEBATT: Sverige har ett starkt utgångsläge. Vi har forskarna, idéerna och traditionen – men saknar de långsiktiga förutsättningarna och halkar efter andra…

DEBATT. Universitet och högskolor har under senare år riktat en rad invändningar mot stora skolreformer som den kommande tioåriga grundskolan, lärarutbildningsr

Trots att samhällsdebatten domineras av geopolitik kan vissa högskolefrågor ändå få plats i årets valrörelse. Det menar två forskare i spaningar inför årets valdebatter.

Sverige är en forskningsnation i världsklass, med universitet som placerar sig högt i internationella rankningar. Samtidigt pekar samma mätningar på en svagare utbildningskvalitet. Ett system som belö...

DN Debatt. 82 internationella studenter vid Karolinska institutet om nya migrationsregler för studenter från utlandet.

Inför höstens val verkar forskningspolitiken vara bortglömd. Den finns inte ens med som svarsalternativ i mätningar om vilka sakfrågor väljare prioriterar. Men för samhällets långsiktiga …

Universitet och högskolor är inga verksamheter som snabbt kan ställa om utan konsekvenser. Det skriver Tobias Hägerland, prefekt vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborg...

När lärosäten initierar nya strategiska forskningsområden utan tydlig koppling till befintlig kompetens finns en risk att synlighet prioriteras framför långsiktig vetenskaplig utveckling, skriver tre ...

De senaste årens etiska kontroverser om internationella akademiska samarbeten pekar på en brist i Sveriges forskningsetiska arkitektur. Det behövs ett oberoende organ som kan bedöma internationella ak...

Dagens forskningsfinansiering är inte kompatibel med humanistisk forskning och forskningsfältets karriärvägar, skriver Humtank inför höstens riksdagval. Tankesmedjan föreslår tre åtgärder som skulle h...

Stärkt fri grundforskning. Vetenskaplig kvalitet. Satsningar på teknik och life science. Det är blandad kompott i Curies enkät när riksdagspartierna lyfter fram sin viktigaste forskningspolitiska fråg...