Tre sociala medienätverk med olika profil. Det finns i huvudsak tre sociala nätverk som strävar efter att vara ett alternativ till de stora sociala medierna. De tre nätverken som är Fediversum (Mastodon), ATmosfären (Bluesky) och Nostr har mycket olika struktur och olika social och politisk sammansättning. Olika typer av människor har så här långt sökt sig till de olika nätverken men det finns även möjligheter för användare i vilket som helt av nätverken att göra sina poster tillgängliga i de andra eller att följa användare på de andra nätverken. De stora sociala medierna som de strävar efter att ersätta är centraliserade storföretagsägda sociala medier som bara fungerar för sig själva och inte kan kommunicera med omvärlden. Det är sådant som Facebook, Instagram, X, LinkedIn, Reddit, TikTok, Discord med mera. Threads som ägs av ett av storföretagen, Meta Platforms som också äger Facebook och Instagram, är en del av Fediversum om användaren befinner sig utanför EU och slår på stödet för ActivityPub. ##### Tre olika strukturer och tre sociala nätverk Vilken typ av struktur ett nätverk har beror i huvudsak på vad dess skapare varit ute efter och vilka politiska och kommersiella övertygelser de har. Det äldsta av de tre alternativen är Fediversum som växt fram inom rörelsen för fri och öppen programvara samt genom många kollektiva processer när protokollet AcitivtyPub skapades. Redan tidigt fanns det en stark minoritet användare och skapare från HBTQI-minoriteter på nätverket vilket också satt sin prägel på det. Det fanns också tidigt ett starkt motstånd mot rasism, fascism och storföretag som haft stor betydelse. Bluesky och AT-protokollet såväl som Nostr har i grunden skapats i opposition till de värderingar som kommit att dominera Fediversum. Nostr har i huvudsak skapats av aktiva högerextremister medan Bluesky skapats av tech-brorsor som vill tjäna pengar. ###### Socialt nätverk, dominerande programvara, social struktur * Fediversum, Mastodon, frihetlig, antiauktoritär och teknikvänlig * ATmosfären, Bluesky, företagsorienterad, kapitalistisk och teknikvänlig * Nostr, Mostr, Primal och Damus, libertariansk och antisocial ###### Antal servrar (instanser, PDS:er och reläer) * Fediversum, 46 000 * ATmosfären, 3 600 * Nostr, 1 600 Källor: Nostr Watch, Bluesky handles directory, FediIndex Antal registrerade användare, 1000-tals konton * ATmosfären (Bluesky), 42 000 * Nostr, 21 000 (huvudsakligen bottar) * Fediversum, 20 000 Antalet konton på Nostr är huvudsakligen bottar. Innan april 2026 fanns bara cirka 2 miljoner konton på Nostr. Det verkliga antalet användare på Nostr är troligen nånstans mellan 350 000 och 1 miljon. Då Nostr inte har någon moderering eller nåt skydd mot att AI skapar konton har det översvämmats av AI-skapade bottar. Det kan inte ske i Fediversum även om antalet bottar ökat även där eller i Bluesky. ##### Sociala strukturer och tekniska strukturer samverkar De sociala strukturerna och den sociala och politiska tillhörigheten hos de som skapat de olika sociala nätverken har haft betydelse för hur de utformats. Dvs för den tekniska strukturen, och för vilka som lockas dit. I Fediversum har det funnits en kamp mellan antiauktoritära frihetliga och högerextrema libertarianer som fortfarande delvis spökar även om de frihetliga tycks ha övertaget. En del dominerande libertarianer har lämnat Fediversum till förmån för Nostr. När det gäller användare har de lämnat eller valt bort Fediversum till förmån för Bluesky när de sökt alternativ till X, Facebook, Instagram, TikTok med mera vilket i huvudsak beror på att de användarna varit vana vid att ett enda företag och enda server är det som utgör ett social medium. Den välkända kapitalistiska organisationsmodellen som folk vant sig vid känns helt enkelt lättast att använda. Det har gjort Fediversum än mer frihetligt vänsterdominerat. ###### Läs mer: * Teknisk struktur och användare i de nya sociala nätverken * Social struktur i de nya sociala nätverken PS. Bilden i toppen är ett konstverk av August Macke. ### Dela: * Dela på Mastodon (Öppnas i ett nytt fönster) Mastodon * Dela på Bluesky (Öppnas i ett nytt fönster) Bluesky * Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook * Dela på Threads (Öppnas i ett nytt fönster) Threads * Dela på LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster) LinkedIn * Dela på Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster) Pinterest * Dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster) Reddit * E-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post * Mer * * Dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster) Tumblr * Skriv ut (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut * ### Gilla detta: Gilla Laddar in … ### _Relaterade_ * * * ### Upptäck mer från Svenssons Nyheter Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post. Skriv din e-post … Prenumerera

New data shows that solar installations across Europe are cushioning the continent from volatile fossil fuel price shocks.

Dela inlägget ## Vad händer De flesta hämtar sin information från sociala medier, och där sprids falska påståenden om klimatet snabbt och brett. Det går att träna upp förmågan att känna igen och bemöta sådan desinformation. ## Kontext Klimatdesinformation är falskt eller vilseledande innehåll som tonar ner klimatförändringarna eller misstänkliggör miljöpolitik. Att planeten värms upp har bekräftats på hundratals olika sätt, och förbränningen av olja och gas är orsaken. Ändå är det svårt att övertyga andra, bland annat för att fler accepterar alternativa sanningar som ställs mot resultaten från noggrann forskning. Det finns tecken på desinformation som är igenkännbara. Tidigare lärde lärare ut att se upp för märkliga webbadresser, stavfel, blinkande annonser, klickbeten och innehåll som väcker känslor i stället för att hålla sig sakligt. I dag följer desinformationen samhällets sprickor: splittrade grupper, mindre teknikreglering, spridning av stereotyper och informationsbubblor där människor bara möter åsikter som liknar deras egna. En huvudorsak till att desinformation sprids är att den belönas av tekniken. Att bekräfta fakta tar tid. Algoritmer följer hur användare reagerar och lyfter fram innehåll som väcker ilska, eftersom sådant innehåll engagerar. AI-verktyg skannar de mest aktiva sajterna och skapar nytt innehåll utifrån det som redan är populärt. Londons borgmästare Sadiq Khan, som denna vecka tog emot priset Lee Kuan Yew World City Prize 2026, beskriver mekanismen som **upprepning, upprepning, upprepning**. Sökmotoroptimering avgör dessutom vad som hamnar högst i flödet, vilket gör att vetenskapliga förklaringar får mindre utrymme. Flera röster lyfter samma princip: granska påståenden oavsett varifrån de kommer. Urfolksaktivisten Jesse J. Fleay menar att man måste **syna även påståenden från de man litar på** , eftersom goda avsikter inte är samma sak som bevis. Påföljden av att låta bli är att de egna argumenten försvagas. Påven Leo XIV kallar falska nyheter en drog som hotar ett friskt samhälle och uppmanar journalister att vårda saklighet och respektera oliktänkande i stället för att jaga vinst genom polarisering. Det går att bemöta desinformation själv, i tre steg: * **Stanna upp och ifrågasätt** innehåll innan du delar det vidare. * Kontrollera uppgifterna mot **primärkällor och experter** , inte mot andra- eller tredjehandskällor. * Dela resultatet med andra och bemöt påståenden även i kommentarsfält, där läsare annars bara möter ett smalt urval från algoritmen. Den som vill kan också bli särskilt kunnig inom ett område. Ett exempel är matens klimatpåverkan, där nötkött ligger högst och lamm näst högst. Ett annat är sambandet mellan klimat och ekonomi: extremväder slår ut skördar och pressar leveranskedjor, vilket driver upp priser. Den så kallade klimatinflationen har blivit en del av vardagsekonomin. ## Vad har det för betydelse När falska påståenden sprids snabbare än fakta blir det svårare att fatta beslut som bygger på vetenskap, både i politiken och i vardagen. Om fler gör det till en vana att stanna upp, kontrollera källan och bemöta osanningar stärks det offentliga samtalet underifrån. ## Källor * Clean Technica: How You Can Fight Climate Disinformation * Bildkälla: Internetstiftelsen

Dela inlägget ## Vad händer LEGO bygger sin hittills största solpark i Billund i Danmark. Parken väntas producera lika mycket elektricitet som hela koncernens elanvändning på orten. ## Kontext Solparken byggs intill LEGO:s huvudkontor i Billund, där företaget har flera anläggningar – bland annat tillverkningen i Kornmarken, designkontor och innovationshus. Parken får en installerad kapacitet på 116 miljoner watt och en nätanslutning på 80 miljoner watt. Driften väntas starta i slutet av 2027. Parken väntas producera omkring 99 miljarder wattimmar elektricitet per år. Det motsvarar all elektricitet som LEGO använder i Billund, alltså 100 procent av elanvändningen på orten. När parken står klar **mer än tredubblar den LEGO:s egna kapacitet för fri energi** – en ökning på 204 procent jämfört med 2025. Elektricitet från företagets egna solenergianläggningar och andra anläggningar för fri energi stod för 5,8 procent av koncernens totala elanvändning vid produktionsplatserna 2025, upp från 3,6 procent året innan. Marken används till mer än bara solpaneler. Av totalt 100 hektar täcks 65 hektar av solpaneler omgivna av växtlighet, medan 35 hektar avsätts för natur – våtmarker, öppna landskap och vattenhål för djurlivet. Fladdermushabitat och fågelholkar har satts upp, tillsammans med gräs, blommor, buskar och träd. Naturområdena öppnas för allmänheten med stigar och spänger. Ett gammalt transformatortorn på platsen rustas upp och görs om till ett litet museum. ## Vad har det för betydelse När ett företag bygger en solpark som täcker hela sin elanvändning på en ort blir elproduktionen lokal och knuten till verksamheten. Att kombinera elproduktion med våtmarker, djurliv och allmän tillgång visar att en solpark kan vara mer än en industrianläggning – den kan också bli ett naturområde och en plats att besöka. ## Källor * Clean Technica: LEGO Installing Another Large Solar Power Plant * ESG Today: LEGO Launches Solar Project to Provide 100% of Electricity for Denmark Headquarters * Bildkälla: LEGOs huvudkontor

Dela inlägget ## Vad händer Gruvbolaget Fortescue höll igång sitt elnät enbart med solenergi och batterilagring när skogsbränder slog ut alla fossila kraftverk i nätet. ## Kontext Händelsen inträffade den 1 oktober förra året i Pilbara i västra Australien. Skogsbränder orsakade ett stort avbrott i kraftledningarna och kopplade bort samtliga fossileldade generatorer från Fortescues nät. I det läget bar solpaneler och batterier hela belastningen, omkring 85 miljoner watt, utan att lamporna slocknade. Bolagets chef för drift och teknik, Glen Carruthers, säger att händelsen utmanar decennier av etablerat tänkande inom elkraftteknik. Under större delen av sin 35-åriga karriär hade han trott att detta var omöjligt. Det avgörande är skalan. Tidigare har solpaneler och batterier hållit igång hushåll, byar utan nätanslutning och enskilda gruvor. **Fortescue visar att samma sak fungerar för tung industri.** Till 2030 väntas belastningen som nätet ska bära bli tio gånger större, upp till 800 miljoner watt. Bolaget pekar på fler tecken. Den 27 december förra året täckte solenergin hela elbehovet i bolagets hematitanläggning. I genomsnitt står solenergin redan för en fjärdedel av elbehovet i hematitprocessen och drygt en femtedel av Fortescues hela elanvändning i Pilbara. Tekniken bakom är så kallade nätbildande växelriktare. De sköter de stödfunktioner i elnätet som tidigare krävt fossileldad utrustning, till exempel att hålla nätet stabilt vid plötsliga förändringar. Bolaget använder också artificiell intelligens för att förutse vädret och anpassa nätet i realtid efter hur mycket elektricitet solenergin och vindkraften ger. Det gröna nätet byggs ut kraftigt. Fortescue planerar totalt: * **1,5 miljarder watt solenergi och 800 miljoner watt vindkraft** – tillsammans flera gånger mer än de 85 miljoner watt som bar nätet under avbrottet. * **Mer än 5 miljarder wattimmar batterilagring** , varav flera batterier redan tas i drift. De första vindkraftverken, av en ny typ som reser sig själva, väntas anlända i år. Bolaget har också avsatt omkring 950 miljoner dollar till ett separat grönt nät på 200 miljoner watt som ska försörja andra kunder, till exempel datacenter. Frågan har bredare betydelse. Den australiska marknadsoperatören och nätbolagen är ännu inte övertygade om att växelriktare kan ersätta fossila kraftverk fullt ut. De satsar i stället på stora roterande maskiner till en kostnad av tiotals miljarder dollar, trots att batteriernas växelriktare troligen klarar samma uppgift till en bråkdel av priset. Operatören har planerat ett test med växelriktare på omkring 100 miljoner watt, men Fortescue kan redan ha hunnit före. ## Vad har det för betydelse Om nätbildande växelriktare kan göra det som fossileldade kraftverk gjort, faller ett av de vanligaste argumenten mot ett elnät byggt på fri energi. Det öppnar för att tung industri och hela elnät kan drivas på solenergi, vindkraft och batterilagring utan dyra roterande maskiner som mellanled. ## Källor * Renew Economy: “I thought this was impossible:” Fortescue green grid rides through transmission failure with no fossil fuels * Bildkälla: gruva i Australien

Dela inlägget Elektricitet fungerar inte som ett bränsle bland andra. Den är det systemlager som gör att energikällan och den nytta vi vill ha kan utvecklas oberoende av varandra. Ett vanligt misstag är att ställa upp kol, olja, gas, vätgas, ammoniak, metanol och elektricitet i parallella kolumner, som om framtidens energisystem mest handlar om att byta ut en rad mot en annan. Det **resonemanget missar hur elektricitet skiljer sig från bränslen i grunden**. ## Det fossila systemet är hårt sammanlänkat * En bensinbil hänger ihop med oljeutvinning, raffinaderier, distribution, bensinstationer, förbränningsmotorer och avgasrening. * En gaspanna kräver gasbrunnar, ledningar, mätare och förbränningsutrustning. * Ett kolkraftverk drar med sig gruvor, järnväg, pannor och askhantering. Varje del sitter fast i ett särskilt bränsle. Bilen behöver bensin eller diesel, pannan behöver gas, kolkraftverket behöver kol. Systemet måste varje dag fortsätta utvinna, bearbeta, transportera och bränna massa för att leverera nästa enhet nytta. ## Elektricitet lösgör den kopplingen En elmotor bryr sig inte om elektronerna kommer från vattenkraft, vindkraft, solenergi, kärnkraft, ett batteri eller en kabel från ett grannland. En värmepump behöver inte bytas ut när elnätet blir renare. En hamnkran, ett datacenter, en järnväg eller en industriugn kan använda samma utrustning medan elproduktionen bakom ändras. **Energikällan och användningen kan utvecklas i olika takt.** Elproduktionen kan bli renare medan utrustningen i huset, fordonet eller fabriken fortsätter göra sitt jobb. Batterilagringen kan bli bättre utan att varje motor byts ut. Fysiken hjälper till. Elektricitet är en högvärdig form av energi som direkt blir rörelse, ljus, beräkning och värme. Förbränning börjar i stället med värme och försöker omvandla en del av den till nyttigt arbete — resten slängs bort. En förbränningsmotor förlorar största delen av den energi som tillförs. Det här gör inte elektricitet gratis eller problemfritt. Elnät är fysiska system som kräver ledningar, transformatorer, ställverk, batterilagring, styrsystem, yrkeskunnigt folk och tillstånd. Men ett elnät är något annat än en bränslekedja. Kol, olja och gas måste utvinnas, bearbetas, transporteras, brännas och städas upp om och om igen. Ett elnät flyttar i stället problemet mot varaktig utrustning — elproduktion, ledningar, batterier, motorer, värmepumpar och laddare. När den är byggd kan den ta emot många energikällor på ena sidan och betjäna många användningar på den andra. Därför spelar lärkurvor roll. Solpaneler, batterier, elbilar och värmepumpar är tillverkade produkter som blir billigare och bättre genom skala, fabrikslärande och konkurrens. Bränslen blir inte bättre på samma sätt vid användningen. Kunden betalar fortfarande för nästa enhet bränsle, och systemet bär fortsatt prissvängningar, utsläpp och geopolitiskt beroende. Förändringen syns redan. Järnväg är elektrifierad i stora delar av världen utanför Nordamerika, och tre tydliga mönster återkommer: * Vägtransporter utvecklas mot batteridrift där storlek, räckvidd och ekonomi passar. * Värmepumpar tar över i byggnader eftersom de ger värme med långt mindre tillförd energi än förbränning. * Stålåtervinning använder elektriska ljusbågsugnar i stor skala, och hamnar, gruvor och fabriker går över till elektrisk utrustning. Undantagen visar var gränsen går. Långdistansflyg har fortsatt starka skäl att använda flytande bränslen med hög energitäthet. Sjöfart över hav behöver i många fall molekyler. Konstgödsel och kemikalier behöver molekyler som råvara, och vissa industriprocesser kräver kolhaltiga ämnen. Avlägsna platser och öar kan motivera lagrat bränsle. De fallen är verkliga, men de gör inte molekyler till standardsvaret för hela systemet. Den bättre utgångspunkten är nyttan, enligt artikeln. Behöver jobbet rörelse, värme, beräkning, ljus, kemisk omvandling eller transport? Kan elektricitet ge det direkt eller via en enklare väg? Först därefter bör knappa molekyler fördelas. Elektricitet tar bort molekylerna som standardsvar — den tar inte bort molekylerna helt. Ser man elektricitet som ett frikopplande lager snarare än ett bränsle blir det viktigaste att bygga elnät, batterilagring och elektrisk utrustning — varaktig utrustning som tjänar många källor och många användningar samtidigt. Då kan samma värmepump, samma fabriksmotor och samma tåg fortsätta gå medan elektriciteten bakom dem blir renare år för år, utan att någon behöver byta bränsle. Länder med starka elnät får mer utrymme att växa, medan svaga elnät blir ett tak för hur snabbt uppväxlingen kan gå. ## Källor * Clean Technica: Electricity Wins Because It Breaks The Fossil Fuel Chain

Dela inlägget ## Vad händer Världen installerade rekordmycket solenergi under 2025. Den samlade flottan av solpaneler passerade 3 000 miljarder watt i början av 2026 — tre gånger så mycket som för bara fyra år sedan. ## Kontext Under 2025 installerade världen 664 miljarder watt ny solenergi, mer än något tidigare år. Solpaneler stod för 77 procent av all ny kapacitet för fri energi som byggdes under året. Tillsammans producerade världens solpaneler 2 778 terawattimmar elektricitet, omkring 9 procent av all elanvändning i världen. Som jämförelse använder Sverige runt 140 terawattimmar elektricitet per år — världens solpaneler producerar alltså ungefär tjugo gånger så mycket. Ökningstakten saktar in. Den nya solenergin ökade med 85 procent 2023, 32 procent 2024 och 12 procent 2025. **Men en lägre ökningstakt betyder inte mindre elektricitet.** Varje år läggs nya solpaneler ovanpå alla som redan finns, så den samlade flottan fortsätter växa och producera mer. SolarPower Europe väntar sig att de årliga installationerna minskar med 8 procent under 2026, till 612 miljarder watt. Det blir den första minskningen på över tjugo år. Den främsta orsaken är Kina, där ändrade regler väntas dra ner landets årliga installationer med 24 procent. Minskningen väntas bli tillfällig. Ökningen återvänder 2027, och de årliga installationerna väntas nå 864 miljarder watt år 2030. Den samlade flottan väntas då ha vuxit till 6 600 miljarder watt, med möjlighet upp till 7 600 miljarder watt. Marknaden är fortsatt koncentrerad till några få länder: * **Kina:** 382 miljarder watt under 2025 — 57 procent av alla installationer i världen. * **Indien:** 45,7 miljarder watt och därmed världens näst största marknad, före USA. * **USA:** 43,2 miljarder watt, ner från 50 miljarder watt 2024. Bakom de tre största växte även Tyskland, Brasilien, Spanien och Saudiarabien. Rapporten lyfter särskilt fram Australien, där den samlade solenergin passerade 45 miljarder watt vid slutet av 2025 — upp från bara 5,1 miljarder watt tio år tidigare. Det mesta sitter på tak: av de 4,8 miljarder watt som installerades under 2025 kom 2,8 miljarder watt från solpaneler på tak hos hushåll, kommersiella aktörer och industri. För att nå sitt mål om 82 procent fri energi till 2030 behöver Australien bygga ut fler stora solenergianläggningar på mark. ## Vad har det för betydelse En lägre ökningstakt handlar mindre om hur många solpaneler som sätts upp och mer om hur väl de kan kopplas in i elsystemet. Den samlade flottan fortsätter växa varje år och producerar allt mer elektricitet — solpaneler väntas ge omkring 60 procent av den nya kapacitet för fri energi som världen behöver för sina mål till 2030. ## Källor * Renew Economy: “The solar age is firmly established:” Global PV fleet passes 3 terawatts after another record year * Bildkälla: solpark i Brasilien

Dela inlägget ## Vad händer Turkiet och Australien, som tillsammans är värdar för FN:s klimatmöte COP31, föreslår ett mål om att 35 procent av världens energianvändning ska komma från elektricitet till 2035. ## Kontext Omkring 80 procent av världens energi kommer fortfarande från fossila bränslen. Att byta ut förbränning mot elektricitet – i bilar, i uppvärmning och kylning och i tung industri – pekas ut som nästa stora steg för att fasa ut kol, olja och gas. Förslaget från Turkiet och Australien sätter en konkret siffra på ambitionen: en dryg tredjedel av all energi ska komma från elektricitet inom tio år. **Poängen är att elektricitet används mycket effektivare än förbränning.** En elmotor eller en värmepump levererar samma resultat med en bråkdel av den energi som krävs när bränsle eldas. Jan Rosenow, forskare vid Oxford, beskriver detta som inbyggd effektivitet och uppskattar att elektriska lösningar är tre till fem gånger effektivare än sina fossila motsvarigheter. Enligt en kommande studie av honom skulle en global övergång till elektricitet kunna halvera världens energianvändning. Besparingarna väntas snabbt nå tusentals miljarder dollar – pengar som regeringar, företag och hushåll i stället kan lägga på annat. En förklaring till att frågan tar plats först är att tekniken länge släpat efter elproduktionen. Det har ändrats. Kina har växlat upp masstillverkning av elbilar och pressat ner priserna, värmepumpar har blivit billigare, och kommersiell industri byter i ökande grad till billig elektricitet från solenergi och vindkraft. Hur långt länderna kommit skiljer sig åt. * Japan ligger redan nära 35 procent och Kina runt 30 procent. * Globalt kommer 21 procent av energin från elektricitet. * USA ligger på 22 procent, Indien och Brasilien runt 20 procent. I övrigt gav mötet i Bonn lite att glädjas åt. Förhandlingarna präglades av geopolitiska spänningar. Saudiarabien och den arabiska gruppen, med stöd av Indien på vissa punkter, motsatte sig formuleringar som slår fast klimatvetenskapen, och flera länder ifrågasatte 1,5-gradersmålet. Stillahavsöarna gick emot detta. Klimatfinansieringen blev en knäckfråga när rika länder drog ner på bistånd och prioriterade militära utgifter. ## Vad har det för betydelse När elektrifieringen genomförs i stor skala får samhället ut samma transporter, uppvärmning och industriproduktion med ungefär hälften så mycket energi, eftersom förbränning slösar bort en stor del som värme. Det frigör resurser som kan flyttas till sjukvård, utbildning eller annat, samtidigt som beroendet av fossila bränslen minskar. ## Källor * The Guardian: Can we electrify the world? Ambition moves from nerdish backwater to centre stage * Bildkälla: laddstation

Dela inlägget ## Vad händer För andra gången på fem år har ett krig drivit upp energipriserna i Europa, och hushållen svarar med att skynda på köp av solpaneler, värmepumpar och elbilar för att sänka sina räkningar och minska beroendet av importerade fossila bränslen. ## Kontext Sedan kriget i Iran stoppade huvuddelen av bränsletransporterna genom Hormuzsundet har priset på europeisk fossilgas stigit omkring 40 procent. Fossilgas används för att värma bostäder och driva fabriker, och prischocken har fått intresset för andra lösningar att öka snabbt. Köpviljan syns tydligt i siffrorna under krigets första månader: * **Elbilar:** Mer än 344 000 elbilar registrerades i Europa under mars, drygt 40 procent fler än ett år tidigare. Skulle den takten hålla i sig handlar det om över fyra miljoner bilar på ett år. * **Solpaneler:** Hos Octopus Energy, Storbritanniens största elbolag, steg försäljningen av solpaneler 50 procent. I Tyskland fördubblades förfrågningarna om solenergianläggningar för bostäder, enligt energibolaget E.ON. * **Värmepumpar:** Omkring 575 000 värmepumpar såldes på tre månader i elva stora europeiska länder, en ökning med 17 procent. Mest ökade det i Frankrike, Tyskland och Polen. Hos det österrikiska installationsföretaget Heizma slog försäljningen rekord under mars och april. En av grundarna, Michael Kowatschew, säger att kundförfrågningarna ökade 20 procent och att många kunder talar om motståndskraft och europeisk självständighet. **Allt fler européer märker hur beroende de är, inte bara av fossila bränslen, utan genom dessa bränslen också av andra länder och regioner.** Mönstret påminner om 2022, då Rysslands invasion av Ukraina tvingade Europa att snabbt lämna rysk gas. Också den gången steg priserna kraftigt och köpviljan för elbilar, solpaneler och värmepumpar hoppade uppåt. Under mindre än två månader har EU lagt ut ytterligare 24 miljarder euro på energiimport, enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Tekniken blir samtidigt billigare. Volkswagen presenterade nyligen en ny elbilsmodell med ett startpris under 25 000 euro, mer än 25 procent under en jämförbar populär modell. I Storbritannien väntas inkopplingsbara solpaneler för balkonger bli tillåtna inom några månader och säljas i vanliga butiker och på nätet, utan den dyrare installationen av takpaneler. Hos Green Way Solar i England har förfrågningarna gått från omkring tio i veckan förra hösten till ibland 20 på en enda dag. Det finns dock skäl att tveka om köpviljan håller i sig. Installation kan ta veckor eller månader, delvis på grund av regelkrav. **Erfarenheten från 2022 är att intresset mattades av så fort gaspriset sjönk tillbaka.** I Österrike sjönk efterfrågan på värmepumpar under årets tre första månader när statliga bidrag tog slut. Flera regeringar sänker redan skatter på elräkningar och drivmedel – åtgärder för över tio miljarder euro enligt tankesmedjan Bruegel. Energiexperten Simone Tagliapietra vid Bruegel menar att lärdomen är den motsatta: stödet bör riktas mot teknik med låga utsläpp, inte mot breda åtgärder som gör olja och gas billigare. ## Vad har det för betydelse Varje ny priskris fungerar som en knuff mot elektrifiering, och fler hushåll upptäcker att solpaneler, värmepumpar och elbilar ger ett sätt att frigöra sig från svängande bränslepriser och utländska leverantörer. Om utvecklingen håller i sig kan en växande del av europeiska bostäder värmas och drivas av elektricitet från solenergi i stället för importerad fossilgas. Den stora frågan är om stödet utformas så att köpviljan består även när priserna faller tillbaka. ## Källor * NY Times: How Energy Prices Are Driving Demand for Solar Panels and Heat Pumps * Bildkälla: Solpaneler på hustak i England

Dela inlägget ## Vad händer Volkswagens helelektriska familjebuss ID.Buzz säljs hos amerikanska återförsäljare för under 49 000 dollar. ## Kontext Volkswagen lanserade ID.Buzz som en modern version av den klassiska Folkabussen. Konceptbilen visades första gången på bilmässan i Detroit 2017, och bygger på en nostalgisk tanke om 60- och 70-talets bussar. Bolaget hoppades nå köpare som mindes originalet. Starten i USA blev svår. Återförsäljare lade på stora påslag, och vissa exemplar bytte ägare för över 100 000 dollar. Samtidigt visade det sig att den kulturella dragningskraften inte räckte för att bära ett så högt pris. Försäljningen tog aldrig fart. Bilden ser annorlunda ut sedan priserna sänkts kraftigt. En återförsäljare i Dixon, Illinois, annonserar en fabriksny 2025 ID.Buzz Pro S för 48 365 dollar. En annan i Marietta, Georgia, ligger på 48 991 dollar, vilket är nästan 15 000 dollar under listpriset. Rabatterna följer på ett besked från Volkswagen: ingen ID.Buzz av årsmodell 2026 kommer att säljas i USA. Bolaget hänvisar till läget på elbilsmarknaden och vill **sälja ut nuvarande lager** innan en ny version planeras till 2027. Några tekniska fakta om bilen: * Batteriet rymmer 91 miljoner wattimmar och ger upp till 377 kilometers räckvidd enligt amerikansk mätstandard. * Elmotorn lämnar 282 hästkrafter och har plats för sju personer. * En fyrhjulsdriven version höjer effekten till 335 hästkrafter, men räckvidden sjunker något, till runt 372 kilometer. En återkommande invändning gäller just räckvidden. Originalbussen användes ofta för längre resor, och flera bedömare menar att en räckvidd under 50 mil gör den mindre lockande för det syftet. ## Vad har det för betydelse Lägre priser gör elbilar tillgängliga för fler hushåll, även modeller som först riktades mot en smal köpargrupp. När ett begärligt men dyrt fordon faller i pris kan det gå från statussymbol till ett praktiskt val för vanliga familjer, vilket breddar vilka som kör elektriskt. ## Källor * Electrek: At under $49,000, Volkswagen’s ID.Buzz might FINALLY be priced right

Dela inlägget ## Vad händer Forskare vid Michigan Technological University bygger bränsleceller som låter bakterier i havet skapa elektricitet, så att undervattenssensorer kan stanna nere mycket längre utan att hämtas upp och få nya batterier. ## Kontext Idag drivs de flesta sensorer under havsytan av vanliga batterier. När batteriet tar slut måste utrustningen bärgas och bytas, vilket är dyrt och krångligt. Projektet vid Michigan Tech vill ta bort det problemet genom att låta utrustningen tillverka sin egen elektricitet på plats, av organiskt material som redan finns i vattnet. Arbetet ingår i ett program från den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA, kallat BLUE. Målet är system som tankar sig själva och kan ligga ute länge. Tekniken kan användas till sensorer för marint försvar, till mätning av djurvandringar och vattenmiljö, och till nätverk som lyssnar på ljud under ytan. Bränslecellerna bygger på en enkel princip: **bakterier flyttar elektroner när de bryter ner näring.** I cellen vandrar elektronerna mellan två poler, en anod och en katod, och det blir en elektrisk ström som går att använda. Liknande celler används redan i avloppsverk, där det finns gott om organiskt material. I havet är förhållandena svårare. Vattnet innehåller mycket mindre organiskt material än ett avloppsverk, och det är dessutom syrerikt, vilket stör bakteriernas process. Lösningen blev att fylla rörformade celler med kornigt aktivt kol. Materialet samlar ihop det organiska materialet och ger bakterierna en yta att fästa på, så att de kan fortsätta skapa elektricitet även när det finns mycket syre runt omkring. Forskarlaget har redan provat tekniken i verkligheten: * En 30 dagar lång nedsänkning i Chesapeake Bay, där prototyperna fortsatte ge elektricitet under hela tiden. * Tester i Galveston Bay, där tre av fyra enheter gav elektricitet under vattnet. De nyare versionerna är byggda som moduler som går att stapla, var och en med egen pump och styrkort. Forskarna har också tagit fram modeller, byggda på satellitdata och mätningar på plats, för att räkna ut var i världens kustområden cellerna skulle kunna ge tillräckligt med elektricitet. Nästa steg är en större nedsänkning med tio bränsleceller i Chesapeake Bay, för att se hur de fungerar över lång tid och om de kan hålla igång ett helt år. ## Vad har det för betydelse Om sensorer kan tanka sin egen elektricitet ur havet slipper man dyra bärgningar och kan lämna utrustning ute på avlägsna platser i månader eller år. Det öppnar för tätare och billigare övervakning av havsmiljön, av fiskvandringar och av förändringar i ekosystemen — kunskap som idag ofta begränsas av hur länge ett batteri räcker. ## Källor * Interesting Engineering: New self-refueling underwater batteries use marine microbes to generate electricity * Bildkälla: Michigan Tech

Dela inlägget ## Vad händer Ett franskt konsortium har sjösatt en flytande solenergianläggning som kombinerar elproduktion med ostron- och musselodling i Thau-lagunen i södra Frankrike. Anläggningen ska testas i 18 månader. ## Kontext Anläggningen ligger mitt bland befintliga skaldjursodlingar i Thau-lagunen. Den är byggd för att tåla tuffa förhållanden till havs och ska prövas under en hel odlingscykel, från juli 2026 till december 2027. Under den tiden mäter konsortiet hur väl tekniken fungerar tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt under verkliga förhållanden. ### Om plattformen * Storleken motsvarar en vanlig ostronodlingsbädd i lagunen. * Den är byggd för att klara vågor över 12 meter och vindar upp till 200 kilometer i timmen. * Testperioden är 18 månader, lika lång som en full ostronodlingscykel. Skaldjursnäringen i Thau producerar mer än 10 000 ton ostron och musslor om året och sysselsätter över 1 500 personer. **Hela poängen med projektet är att lägga elproduktion på samma yta som odlingen, utan att tränga undan den.** Bakom projektet står skaldjursnäringens regionala kommitté CRCM, företaget SolarinBlue och vattenförvaltningsorganet SMBT, med stöd från franska staten och regionen Occitanie. SolarinBlue grundades 2019 och bygger flytande solenergianläggningar för havsmiljöer. Företagets första demonstrationsanläggning, Sun’Sète, sjösattes i Medelhavet 2023 och klarade vågor på närmare nio meter. Företaget driver liknande projekt på flera håll. I Martinique i Karibien planerar SolarinBlue tillsammans med hamnen i Fort-de-France en flytande solenergianläggning på mellan 1 och 4 miljoner watt — den första i sitt slag i Karibien. I Franska Polynesien har företaget kopplat in flytande solpaneler i ett forskningsprojekt. **Grundtanken är att solpaneler till havs slipper konkurrera om mark** , vilket gör dem användbara vid hamnar, på öar och tillsammans med havsbaserad vindkraft. ## Vad har det för betydelse Hamnar och ö-samhällen har ofta ont om mark men gott om vatten. Lyckas testet kan elproduktion flytta ut på havet och dela yta med fiske och odling, i stället för att konkurrera om kusten. Då kan platser som idag är beroende av importerat bränsle producera sin egen elektricitet nära där den används. ## Källor * PV Magazine: Solar-powered floating shellfish farming tested in French lagoon * SolarinThau

Dela inlägget ## Vad händer Det amerikanska startupföretaget Telo bekräftar att dess Mini-stora ellastbil MT1 ska klara en laddeffekt på 400 000 watt – och hålla den effekten under hela laddningen. ## Kontext Telo är ett litet företag som försöker ta en helt ny ellastbil till produktion. Bilen MT1 är ovanligt kompakt. Den är 386 centimeter lång, alltså lika kort som en elektrisk Mini Cooper, men har ändå ett lastflak på 152 centimeter – jämförbart med en betydligt större pickup som Toyota Tacoma. Det viktiga i beskedet handlar om laddningen. Många biltillverkare lockar med höga toppsiffror som bara håller i några sekunder innan effekten faller. Telos teknikchef Forrest North säger att företaget i stället siktar på en **effekt som hålls uppe genom hela laddningen** , eftersom det är det som faktiskt kortar laddtiden. Som jämförelse laddar en Tesla Model Y som mest med 250 000 watt. Den dyrare Lucid Gravity klarar 400 000 watt men bara i runt 90 sekunder innan effekten sjunker. Telos mål är alltså en effekt som ligger högre än många bilar som kostar dubbelt så mycket. För att klara både gamla och nya laddstationer använder MT1 en delad batterilösning med två batteripaket. Paketen kan kopplas så att bilen passar både de vanliga 400-voltsladdarna och de nyare och snabbare 800-voltsladdarna. **Poängen är att bilen fungerar bra på de laddare som faktiskt finns ute i verkligheten** , inte bara på de allra senaste. North förklarar att rena 800-voltsbilar ofta laddar dåligt vid 400-voltsladdare, och eftersom de är i majoritet blir det en stor nackdel för föraren. Att laddeffekten kan höjas beror enligt Telo på snabb utveckling av battericeller. De celler företaget köper i dag rymmer ungefär 20 procent mer elektricitet per kilo och har betydligt lägre inre motstånd än cellerna för ett år sedan. Lägre motstånd ger mindre värme vid snabbladdning, vilket gör att en hög effekt kan hållas uppe längre utan att bilen tvingas strypa laddningen. Företaget har hittills tagit in omkring 30 miljoner dollar och fått en startinvestering på 20 miljoner dollar från Tesla-grundaren Marc Tarpenning. Telo har också tecknat avtal med underleverantören Schwab Industries i Michigan, som ska bygga karossen. * MT1 ska ha två batterival: ett på 77 kilowattimmar med cirka 420 kilometers räckvidd och ett på 106 kilowattimmar med över 560 kilometer. * Bilen har drivning på alla fyra hjul, 500 hästkrafter och tar fyra sekunder från stillastående till 100 kilometer i timmen. * Telo har samlat över 12 000 förbeställningar och siktar på de första cirka 500 leveranserna i slutet av 2026, med ett mål om runt 5 000 bilar per år. Telo har ännu inte angett exakt hur snabb laddningen blir vid 400-voltsladdare, och inte heller någon färdig laddtid. Det tyder på att den slutliga testningen pågår. Bekräftade laddkurvor från riktiga laddstationer saknas alltså fortfarande. ## Vad har det för betydelse Om en liten och förhållandevis billig ellastbil kan ladda snabbare än betydelsefullt dyrare bilar, flyttas snabbladdning från premiumsegmentet till vanliga bilköpare. Det skulle göra korta laddstopp till något man kan ta för givet även i en budgetbil, och minska en av de vanligaste invändningarna mot att byta till elbil. ## Källor * Electrek: Telo confirms 400 kW sustained charging for its tiny electric truck * YouTube: TELO Trucks Battery Update

Dela inlägget ## Vad händer Solenergi väntas gå om alla andra kraftslag och bli världens största källa till elektricitet 2032, enligt en ny prognos från BloombergNEF. Samtidigt växlas batterilagring upp i en takt som överraskar analytikerna. ## Kontext BloombergNEF släppte sin årliga New Energy Outlook den 19 maj 2026. Slutsatsen: den globala bilden har ändrats kraftigt sedan föregående år, mycket på grund av krisen i Mellanöstern i mars 2026. Länder som lutar sig mot olja och gas från Persiska viken såg sina elkostnader stiga och risken för brist öka. Det blev det tredje energichocken på ett decennium, efter pandemin och kriget i Ukraina. Reaktionen pekar åt ett håll. När länder vill minska sitt beroende av importerade bränslen bygger de solenergi, vindkraft och batterilagring i stället. Solenergin har växlats upp snabbt. De årliga installationerna ökade nära nio gånger om på tio år, från 75 miljarder watt 2016 till 655 miljarder watt 2025. Solenergi ligger redan i nivå med kärnkraft och vindkraft som världens näst största fossilfria källa till elektricitet. Med dagens byggtakt blir solenergi den största fossilfria källan inom några år, och 2032 den största källan över huvud taget. Batterilagring rör sig ännu snabbare. Priserna faller fortare än BloombergNEF räknade med, eftersom batterier blivit en standardvara som tillverkas i stor skala. Lagringskapaciteten väntas öka 17 gånger om, från 223 miljarder watt 2025 till 3 800 miljarder watt 2050. Takten skiljer sig åt mellan länder: i Kalifornien har över 260 000 hushåll installerat batterier sedan 2020, och i Australien har fler än 400 000 hembatterier kopplats in bara sedan juli 2025. Bakom ökningen ligger en värld som drar allt mer elektricitet. Den globala elanvändningen har mer än fördubblats sedan år 2000 och väntas öka ytterligare 29 procent till 2035. Drivkrafterna är elbilar, växande befolkning och datacenter. Datacentren använde 500 terawattimmar 2025, knappt två procent av all elektricitet i världen, och den siffran väntas mer än fördubblas till 2050. BloombergNEF beskriver det som början på en elektricitetsledd tid. Elektricitet väntas täcka två tredjedelar av all ny efterfrågan på energi de kommande 24 åren. Tidpunkten då elektricitet blir den vanligaste energibäraren skiljer sig åt: * **Kina passerade gränsen redan 2023.** Där minskar kolet snabbt i elproduktionen, från omkring 54 procent 2025 till 19 procent 2035. * **Indien** når punkten 2041, **Europa** 2043 och **USA** 2047. För de fossila bränslena pekar kurvorna nedåt på sikt. Kolet kan få en kort uppgång i några länder av rädsla för brist, men det minskar till hälften av dagens nivå i elproduktionen till 2050. Oljeefterfrågan väntas toppa runt 2029 och därefter falla, främst för att vägtransporterna elektrifieras. Gasanvändningen ökar däremot en tid, driven av bland annat datacenter. ## Vad har det för betydelse När elektricitet blir ryggraden i energisystemet blir säkerheten en fråga om vad ett land självt kan bygga, inte vad det måste köpa in. Ett land med solpaneler, vindkraft och batterier kan möta en prischock i ett oljeland med betydligt mindre påverkan på hushåll och industri. Det förskjuter makten från dem som äger bränslet till dem som bygger anläggningarna. ## Källor * Renew Economy: Solar will be largest power generator in “much changed” world by 2032, but battery storage is the big mover * BNEF: BloombergNEF’s New Energy Outlook 2026: Transition to Newer Technologies, Expanded Electrification to Strengthen Nations’ Energy Security * Bildkälla: NextPower

Dela inlägget ## Vad händer Hushåll och småföretag i Australiens östra delstater får sänkta elpriser från den 1 juli, sedan batterier, solenergi och vindkraft pressat ned priserna. ## Kontext Australiens elmyndighet AER sätter varje år ett pristak som fungerar som skyddsnät för kunder på standardavtal. Inför den 1 juli sänks det taket i alla östra delstater, där största delen av befolkningen bor. AER väntar sig en sänkning på minst 10 procent på dessa avtal. Hur mycket priset faller skiljer sig åt mellan delstaterna. I sydöstra Queensland sjunker priset 7,2–10,7 procent, vilket sparar ett hushåll runt 155 australiska dollar om året. I New South Wales faller priset 3,4–7,7 procent, upp till 137 dollar om året. I South Australia sjunker det 1,4 procent och i Victoria 5 procent. Småföretag får ännu större sänkningar. I New South Wales kan ett företag spara upp till 1 303 dollar om året, och på landsbygden faller priset med nästan 21 procent. Företag i South Australia sparar upp till 673 dollar, i Queensland 601 dollar och i Victoria omkring 241 dollar. Bakom sänkningen ligger en förändring i hur priset sätts. Tidigare avgjorde gasen vad elektriciteten kostade under kvällstopparna. Australiska hushåll har satt upp över 400 000 små batterier på sina hem, utöver de stora batterierna i elnätet. Tre saker driver utvecklingen: * **Batterier lagrar billig elektricitet från solenergi mitt på dagen och säljer den på kvällen när priset är högre.** Det tränger undan gasen och jämnar ut priset över dygnet. * **Gasens andel av elproduktionen föll till den lägsta kvartalsnivån sedan 1999** under första kvartalet 2026. * **Fri energi stod för 46 procent av elproduktionen** under samma kvartal. AER:s ordförande Clare Savage säger att batterier tillsammans med solenergi och ökad vindkraft har jämnat ut prissvängningarna, trots oron i Mellanöstern. Batterierna ersätter dyrare gas på kvällarna, priset blir jämnare över hela dygnet, och det syns även i lägre priser på elavtal framåt. Sänkningen ska ses mot att priserna steg över 20 procent förra året, samtidigt som statliga stöd upphört. Australien provar också en modell där hushåll får tre timmars gratis elektricitet mitt på dagen, om de flyttar tvätt, luftkonditionering eller laddning av elbil till de timmarna. ## Vad har det för betydelse När batterier och fri energi sätter priset i stället för gas öppnas en väg för hushåll att gå från att bara köpa elektricitet till att producera och sälja den själva. Med solpaneler och ett batteri kan elräkningen krympa mot noll, och för många australier blir egen elförsörjning något inom räckhåll snarare än en framtidsdröm. ## Källor * Clean Technica: Electricity Prices Fall Across Australia As Renewables Build Momentum * ABC News: A global battery boom is underway and Australia is charging ahead | The Business | ABC NEWS * Bildkälla: solpaneler i Australien